Tar fram min manliga sida

och tycker väldigt synd om mig, är så där nära döden sjuk.. i förrgår var jag febrig och ont i halsen men orkade vara uppe litegrann i allafall, igår låg jag nerbäddad i princip hela dagen och idag har jag varit uppe lite för länge känner jag men det är tur att jag får bestämma själv när jag ska krypa till kojs. Måste ju vara frisk och redo för min skitapaälskling och Lillfisan som kommer till mig på måndag och ska vara kvar här tills på tisdag när min kära syster och hennes man åker på kryssning. Tänk vilken oerhörd tur jag har som får låna dessa juveler. Å nu har det ju redan gått en halv miljon dagar sen jag träffade dem sist så längtan är stor. Om jag känner min skitapaälskling rätt så har han full koll på att han ska sova hos moster på måndag och troligtvis har han nedräkning också. Jag ska fortsätta lobba för Lillemans förslag om varannan veckas boende för skitapaälsklingen, nån gång borde det ju gå genom? Med tjat kommer man långt eller?

En miljon dagar

Den här veckan som varit har varit helt galen, har knappt inte varit hemma, inte på grund av att jag varit på turné utan att jag jobbat. Det händer lite mycket där just nu så därför har min tid lagts där. Men igår fick jag äntligen träffa min skitapaälskling. Han kände precis som jag att det var en miljon dagar sen vi sågs. Det bästa med det var att jag fick massor med kramar och pussar och han ville inte gå många meter ifrån mig när vi var på utflykt. Så när vi åkte från Trystorps ekäng talade han om för sin mor att han skulle åka med moster. "hej då, ses en annan dag". Tyvärr blev det ingen övernattning nu, jag orkade inte riktigt men vi tillbringade många timmar ihop ändå. Det är ju snart dags för två dagar tillsammans med mina favoriter då deras föräldrar passar på att åka bort. Tur för mig, då får jag verkligen mysa med dem - sen behöver jag troligen en längre ledighet efteråt? Jag är ju inte van med små barn längre liksom..

Ändrade planer eller?

I flera år levde jag i tron att Lilleman skulle plugga vidare i Luleå, passar mig bra. En stad jag känner till och släkten finns där om det skulle bli nåt strul, det är ju inte nästgårds men helt ok. Men så började han prata om Karlstad eller Örebro, smart att bo kvar hemma, spara pengar eller om det var bekvämt? Eller kanske helt enkelt rätt utbildning? Men igår höll jag på att få en chock... han funderade på att plugga i Lund! ! ! Hjälp vad hände liksom... helt fel håll, jag kan inte språket, nej nej nej men jag har väl inget val.. vi får se var han hamnar...

vojne vojne

Nu är det jobbigt i mammahjärtat, vi var iväg till Vingåker och köpte studentkostym. Hur kunde det gå så fort, det var ju inte längesen han började gymnasiet och nu är det två månader kvar tills jag ska grina hejdlöst av stolthet. Måste ge en eloge till den underbara personalen på Vingåker Factory outlet, så hjälpsamma och verkligen ville hjälpa till. Tror Lilleman blev väldigt nöjd.Om inte annat för att han fick passa på att köpa sig sin födelsedagspresent samtidigt. Men bäst av allt är när jag frågade om han var nöjd med dagen och han svarar "en heldag med mamma", hörde ingen ironi och jag tror inte det var plånboken som lockade mest. Nu är den tom kan jag lova. Om jag minns att jag har en blogg om två månader så kanske ni får se en bild på min stiliga pojk :D

Katten, den katten..

Asterix betedde sig märkligt imorse, först satt han och stirrade in under kylskåpet. Rörde inte en tass när jag gick förbi på väg ner mot tvättstugan. När jag kommer upp igen och ska ta sätta mig med en kopp kaffe i fåtöljen i vardagsrummet sitter samma katt och stirrar in under skåpet vi har där. Som tur var tittade jag inte efter för troligtvis var det en padda eller groda som låg och tryckte där. Äkta mannen hittade nyss en dammig (?!?) sak på golvet i vardagsrummet och det visade sig vara en levande men lite trött padda. Tur att det inte var jag som hittade den... Den skyldiga tror jag är lillkatten Obelix, han är en ganska bra jägare och brukar släpa hem såna där sliskiga saker, inte första gången och troligen inte den sista. Jag borde bli avskräckt som crazy cat lady men inte då, vill fortfarande ha en hel drös med katter och allra helst en bengal <3
Nån som kan tala om skillnaden mellan en groda och en padda eller måste jag googla? *kväk kväk*

Skobekymmer eller somliga går i trasig skor

Jag är nog inte så ovanlig utan ganska vanlig skulle jag själv vilja säga, gillar skor. Äger många men använder inte så många utav dem, det blir mest att man går i samma skor nästan jämt. En av anledningarna är att jag är lite bekväm utav mig, tar de skor som står framme, vem orkar gå ner i källaren och kolla där liksom? Å tar man händelsevis upp något par därifrån är det lämpligt att plocka ner ett annat par för annars fylls hallen på väldigt snabbt. Så som sagt, jag väljer den enkla vägen och tar dem som står närmast. Häromdagen fick jag dock för mig att jag skulle ta ett par andra skor och gick ner till skoförrådet, hittade ett par nästintill oanvända i min storlek så tänkte att de är nog mina fast jag inte kände igen dem överhuvudtaget. Synden straffar sig själv, jag fick ett rejält skavsår och trots fantastiska skavsårsplåster så kunde jag inte ens använda mina mest använda skor utan att det gjorde sjukt ont. Gick återigen ner i källarförrådet, hittade ett par jag kände igen men i en större storlek än vad jag normalt har (hur kan det vara möjligt?) och de satt superbra, gjorde inte ont nånstans och jag kunde ta min morgonpromenad utan tårar. Upptäcker senare på eftermiddagen att det är hål i skorna, upptill... inte bra. Det var inte små diskreta hål utan man såg färgen på mina strumpor, alltså var det bara att kasta dem. Vilket innebär att jag måste köpa två nya par eller hur? De trasiga skorna får dock följa med imorgon med..

RSS 2.0