solgatan

jag är ju som bekant väldigt snäll, känns lite konstigt att ens behöva skriva det. Men men en av min jobbarkompisar ska gifta sig efter lång väntan på frieri från sambon så hon blev utlurad på en liten trevlig stund med mat och skratt. Hennes a-hablickar när polletterna trillade ner var störtsköna. Och hon blev inte utsatt för ett enda pracital joke, det var väl snällt? Fast höjdpunkten tycker jag nog att det var när hon berättar om frieriet. Hon talade tidigt om i förhållandet att hon ville gifta sig medan hennes pojkvän talade om att det tänkte han minsann inte göra och han var bestämd på den punkten som många män brukar vara. Min jobbarkompis tjatade dock inte utan förlikade sig med tanken att aldrig bli gift. De hade det ju bra ändå, åren gick, de fick två barn och på varje årsdag fick hon blommor UTOM på den 10e årsdagen så då gjorde hon som kvinnor gör - muttrar till den som står henne närmast (förutom sambon då förstås - för han fick inget veta) nämligen hennes syster. "Han kunde väl åtminstone köpt blommor på vår 10årsdag mutter mutter mutter" När hon kommer hem möts hon av sambon som säger " du, ska vi gifta oss?" varpå hon svarar "skämtar du? om det är ett skämt så tycker jag inte ens att det är roligt" han bedyrar att det inte är ett skämt och hon svarar "så du skämtar inte, du menar allvar?, är det säkert det? isåfall vill jag gifta mig, ja ja, jag vill" Inget Vickan&Daniel JA JA JA där inte... Tänk att få vara en fluga på väggen där när hon kommer hem och är lite småputt över uteblivna blommor och sedan ett frieri som hon först tror är ett elakt skämt... Tur att min äkta hälft inte trodde att jag skämtade när jag friade men å andra sidan så visste han om det, han visste inte bara när. Och jag hade aldrig friat om jag inte var 100% säker på ett JA. Men blommor på årsdagen har det inte blivit vi åker bort istället.. Nu ska jag åka iväg men inte så långt. Hörs en annan gång