solgatan

Årets Noramarken var inte som vanligt, systra mi och jag fick sällskap av dottern när vi trängdes bland alla människor på en solig dag. Visserligen så började det regna på kvällen och det ganska rejält men vi tog oss hem iallafall, jag tog cykelvägen och tjänade på det viset in säkert 5 minuter?
Fick lära mig något nytt om dottern, hon hade aldrig ätit Noraglass, det var inte snällt av hennes mamma men jag vet inte om det stämmer? Ska nog dubbelkolla alla bilder :) Hon påstod nämligen att jag inte varit hemma när hon fyllde 14, men mitt minne var bättre och tack och lov så fanns det bildbevis! Synd på en sån ung flicka att minnet redan börjar bli lite skröpligt... Vem ska då ta hand om mig? Men jag har en liten gardering där med för min mamma skriver dagbok så då kan jag alltid ringa och fråga henne! Smart va?
Trots att vi var tre shoppingduktiga gummor som strosade runt så blev det inte så mycket, jag köpte blommor som planerat, en ny handväska hittade jag till slut och så impulsköpte jag ett par vantar. Systra mi köpte likadana, så nu blir vi så snygga så :)
Kvällen avslutades på resturang eftersom mamma och pappa har varit gifta i 45 år så bjöd vi barn på mat och dryck men framförallt trevligt sällskap. Min söta moster var också med tillsammans med sin särbo så vi var ett helt gäng. Tyvärr var Lilleman hemma på grund av förkylning men han hade sällskap av Gosehunden och katterna. Han var rätt nöjd med sin mat, han åt en misärlåda... Konstigt barn, han var verkligen dålig för han låg i sängen när vi väl kom hem. Han messade till och med och frågade om vi blev lite sena... Han hade alltså märkt att klockan drog iväg, det är inte så vanligt att han gör det. Han kanske tyckte att det var tyst, tomt och skönt när han fick vara ifred? Men nu måste jag nog gå och störa honom och kolla hur det gick med hans bakning.

Tredje gången nu! kära dottern och jag har varit ute och övningskört, det går framåt och bakåt, iallafall när hon backar, men idag har det mest gått runt runt runt.. Hon har testat vridmoment och det var så skoj när hennes ömma moder började oja sig över att magarna for runt i bilen så då snurrade hon lite till. Idag valde hon att köra mitt mot köpcentrat, på den stora grusparkeringen. Det var en ganska bra övningsplats, det kom lite folk och nån bil då och då, hon kunde också testa bromsar och hur långt man rullar...  Det är väl inte dags för Ullaredstrippen riktigt än men snart kan hon nog börja köra till och från pappa. Det bästa av allt är hon tycker att det är kul och hon kommer och frågar om vi ska ut och köra en sväng. Hon fick till och med ut och testa start och backa i backe igår KVÄLL (inte riktigt lämpligt med mörkerkörning, men det var skymning) Fick även testa en slinga på riktig väg men där det för tillfället var glest med bilar. Hon tycker dock att jag är alldeles för nervös... Nåja, hennes moster var nog mer nervös på premiärturen och med en betydligt nyare bil. Så kan det gå när man är utsedd till favoritmoster. Nu ska jag och magarna gå ner och förbereda kvällsmaten till familjen, de som behagar komma hem. Idag är det dotterns försenade födelsedagsmiddag som ska intas, råkade köpa med två efterrätter. Så kan det gå när man hungrig när man handlar!

Gömde mig i källaren idag, ja inte min egen källare utan källaren på jobbet.. Sorterade i garderober och gjorde en ordentlig städning. Var nog lite folkilsken? Men nu är jag mest trött, blir väldigt långa dagar och när man inte har några ungar som ska till skolan så blir det lätt att man sitter uppe alldeles för länge och går upp alldeles för tidigt på morgonen iallafall om man ser till sömnbehovet. Måste ju dock gå upp när jag går upp eftersom jag ska till jobbet... så valfritt är det inte. Å så är jag ju kaffesugen. Jobbigt? Nä, faktiskt rätt skönt, jag tycker om att gå upp på morgonen och ta det lite lugnt innan resten av familjen vaknar till liv. Sen vill jag gärna gå och sova middag vid 10snåret men än har jag inte haft något jobb där det passar sig? men nångång så kanske. Hoppet är det sista som överger en sägs det. Hopp om husvagn har jag också, hittade återigen den perfekta vagnen. Bra sängar, vinterbonad  (med det menar jag att jag kan bo i den på vintern inte att det är broderier med vintermotiv), bra pris och dessutom en vagn som vi får dra! Heja heja. Men då kommer min äkta hälft och säger att vi inte har några pengar... men köpa spisar, altandörrar, varmkomposter och massa annat konstigt det finns det pengar till. Han borde bli politiker för det är tydligen inte samma kassa? Det är visserligen inte samma prisklass men många bäckar små? För själv är jag enormt duktig på att inte spendera massa pengar på onödigt tjafs för då sätter sig systra mi på min axel och TJATAR... fast ibland gör jag som jag vill ändå. Som nu till exempel, nu går jag och lägger mig. Godnatt!

fast egentligen har det gått mer än en vecka sedan fina Maria lämnade oss efter många års kamp. Men jag säger som min kära dotter, vi får vara tacksamma över att vi fått lära känna henne. Hon skrev en sån fin rad på Facebook (jag är en stor vän av FB kan man enkelt konstatera men mer om det senare)
Vi gråter ur all sorg för att vi inte ska glömma lyckan av att få vara så nära.
Visst är det så?  Rätt som det regnar kommer det en skur brukar man ju säga, och rätt som det är som börjar jag att gråta. Inte för att Maria kommer tillbaka men trycket lättar för stunden. Hon var så god, hon var så glad, hon lämnar bara vackra minnen kvar. Jag är tacksam över att hon hela tiden sett allting så positivt, hon gav inte upp i första taget men jag förstår också när hon inte orkade längre. Då hade hon orkat betydligt längre än många av oss andra. För nog var det så att vi andra gav upp långt före hon gjorde det?  Det bästa med Maria var att hon faktiskt pratade om sin sjukdom utan att för den saken bara prata sjukdomar. Hon satte sig aldrig i centrum men hade vi frågor så svarade hon på dem och förklarade och ibland fick hon även trösta oss. Hon sade alltid att alla har vi våra egna bördor och ingen går att jämföra. Men nog sjutton är väl en förkylning ingenting jämfört med det helvete som hon genomled? Eller var det vi runtomkring som led för att vi ingenting kunde göra? Maria hade accepterat hennes sjukdom och var den till slut skulle leda, vi var nog flera i hennes närhet som inte accepterade sjukdomen och att den drabbade just henne. Sinnesrobönen - bite me! så känns det iallafall stundtals men visst stämmer det.  
 
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,  mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Har gått på halvfart de senaste dagarna om jag ens kommit upp i den hastigheten? Men jag jobbade igår och blev så glad över en av mina arbetsuppgifter (det hade jag tyckt varit halvtrist i normala fall), jag skulle nämligen göra rent ljusmanschetter. Perfekt jobb en dag som igår eftersom jag inte ens tänkte gå iväg. Men jag gick, men jag kände när jag var där och när jag kom hem att det var nog ett felaktigt val. Jag var inte närvarande och kände mig väldigt lättirriterad och är man så nära människor är det nog bra om man har nerverna innanför och det hade jag inte. Men men nu är jag ledig några dagar som väl är. Idag ska det bli en fikastund hos dottern, nice. Faktiskt bara tredje gången och kanske den sista eftersom hon jobbar sista dan på lördag sen drar hon till Tyskland en vecka. Stackars mig. Tur att hon inte tar med sig gosehunden och katterna säger jag bara. Lilleman åker också iväg... Å storsonen jobbar... å systra mi jobbar men det gör ju å andra sidan jag med hela nästa vecka... Äkta hälften är ju tack o lov hemma på nätterna! Annars jobbar han också å sliter, jag får lite mail ibland om tips på husvagnar :D
Vi har hittat några vi får dra, tyvärr har vi inte hittat finanseringen utan det får nog dröja tills vi sparat till kontantinsatsen iallafall. Fast idag eller i morgon ska  vi spendera pengar på IKEA, det är också skoj. Ska köpa krukor till mina hibiskusar och grytor, stekpannor och kastruller till nya spisen, lite jobbigt att inte ha mer än tre kastruller att nyttja. För diska för hand det gör jag inte! Nån måtta på galenskaperna får det allt lov att vara. Ska prova ugnen nån dag också när jag känner mig inspirerad. Eller när jag vill tänka på annat? Nu ska jag hänga tvätt...